Jag vet en port som öppen står

1. Jag vet en port som öppen står,
där från de gyllne salar
en klarhet som från korset går
om Kristi kärlek talar.
O djup av nåd, min Gud, hos dig,
att porten öppen står för mig,
för mig, för mig,
står öppen ock för mig!

2. Den öppen står för varje själ
som nådens ord anammar,
för rik och fattig, kung och träl,
för alla folk och stammar.
O djup av nåd...

3. Så skynda fram, trots oväns hot,
förrn porten sluten bliver,
och kors och krona tag emot,
som Frälsaren dig giver.
O djup av nåd...

4. Då vi på andra stranden stå
läggs korset av, det tunga.
Oss livets krona skänkes då,
och Jesu lov vi sjunga.
O djup av nåd...

Text: Lydia Baxter 1874 (65 år), Erik Nyström 1875 (33 år)

Musik: Silas Jones Vail 1872 (54 år)

Långt bortom rymder vida

1. Långt bortom rymder vida,
längre än solar går,
högre än tjärnor tindrar,
den bedjandes suckar når.
Anden från stoftets världar
lyfter sitt vingepar,
klappar på himlaporten
och söker sitt hem, sin Far.

2. Trång är all världen vida,
hjälplös var jordisk vän.
Själen får ro och fäste
allena i himmelen.
Mörkaste natt skall ljusna,
bittraste kval få ro,
lär du dig blott att vandra
på bönernas himlabro.

3. Ringaste barn som beder
lever oändligt tryggt,
mäktar långt mer än hjälten
som starkaste fästen byggt.
Måtte vi aldrig glömma,
var vi i världen går,
att till Guds eget hjärta
den bedjandes suckar når.

Text: Augusta Lönborg 1895 (33 år)
Musik: Julius Dahlöf 1906 (35 år)

O Gud, all sannings källa

Alternativ melodi (från Leksand):


1. O Gud, all sannings källa,
jag tror ditt löftes ord.
Vad du har sagt skall gälla
i himmel och på jord:
"Åkalla mig i nöden,
så får du hjälp av mig."
Ja, Herre, intill döden
vill jag åkalla dig.

2. Vad lindring i min smärta
att lita på din nåd
och anförtro mitt hjärta
åt dina visa råd.
När du mig bedja lärde
i Jesu Kristi namn,
jag fick vad jag begärde:
en tillflykt i din famn.

3. Och vad mitt hjärta beder,
det vet jag att du hör;
och vad mitt väl bereder,
det vet jag att du gör.
I nödens högsta smärta
din hjälp mig närmast är;
jag vet att på ditt hjärta
du mina sorger bär.

4. Jag skall ej övergiva
det enda hopp jag har.
Min tröst skall det förbliva
att ropa till min Far.
Förtvivlan, håll dig fjärran!
Till avgrund bär din stig.
Jag släpper icke Herran
förrn han välsignar mig.

Text: Per Olof Nyström 1814 (50 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år)
Musik: Tysk 1546, alt. mel. från Leksand (efter Tusen Anna Persson, Tibble)

En vänlig grönskas rika dräkt

1. En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunnar sommartiden.

2. Sin lycka och sin sommarro
de yra fåglar prisa:
ur skogens snår, ur stilla bo
framklingar deras visa.
En hymn går opp
av fröjd och hopp
från deras glada kväden,
från blommorna och träden.

3. Men du, o Gud, som gör vår jord
så skön i sommarns stunder,
giv att jag aktar främst ditt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö
och blomstren dö
och tiden allt fördriver.
Blott Herrens ord förbliver.

4. Allt kött är hö. Allt flyktar här,
och snart förvissnar gräsen.
Hos dig allena, Herre, är
ett oförgängligt väsen.
Min ande giv
det nya liv
som aldrig skall förblomma,
fast äng och fält stå tomma.

5. Då må förblekna sommarns glans
och vissna allt fåfängligt.
Min vän är min och jag är hans,
vårt band är oförgängligt.
I paradis
han, huld och vis,
mig sist skall omplantera,
där intet vissnar mera.

Text: Carl David af Wirsén 1889 (47 år)

Musik: Waldemar Åhlén 1933 (39 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här än]

I denna ljuva sommartid

1. I denna ljuva sommartid
gå ut, min själ, och gläd dig vid
den store Gudens gåvor.
Se, hur i prydning jorden står,
se, hur för dig och mig hon får
så underbara håvor.

2. Av rika löv är grenen full,
och jorden täckt sin svarta mull
med sköna gröna kläder.
De fagra blommors myckenhet
med större prakt och härlighet
än Salomos dig gläder.

Text: Paul Gerhardt 1653 (46 år), Joachim von Duben 1725 (54 år), Christoffer Olofsson Angeldorff 1855 (47 år), Britt G Hallqvist 1980 (66 år)

Musik: Nathan Söderblom 1916 (50 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här än]

Den blomstertid nu kommer

1. Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor:
du nalkas, ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
sig solens strålar närma,
och allt blir återfött.

2. De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna,
som räcker året om.

3. Man hörer fåglar sjunga
med mångahanda ljud,
skall icke då vår tunga
lovsäga Herren Gud?
Min själ, upphöj Guds ära,
stäm upp din glädjesång
till den som vill oss nära
och fröjda på en gång.

Text: Israel Kolmodin (?) 1694 (51 år), Johan Olof Wallin 1819 (40 år), v. 4-5 bearb. Britt G Hallqvist 1979 (65 år)

Musik: Svensk folkvisa / 1693

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte vers 4-5 återges här än]

Gud som haver barnen kär

Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder,
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
du förbliver, Fader vår.

Text: Gammal svensk bön för barn tryckt 1780

Musik: Ivar Widéen 1912 (41 år), alt. "Blinka lilla stjärna där", alt. Peter Magnussons version i dansbandsstil.

Bred dina vida vingar

1. Bred dina vida vingar,
o Jesus, över mig,
och låt mig stilla vila
i ve och väl hos dig.
Bli du min ro, min starkhet,
min visdom och mitt råd,
och låt mig alla dagar
få leva av din nåd.

2. Förlåt mig alla synder,
mig rena i ditt blod.
Giv mig ett heligt sinne,
en vilja ny och god.
Tag i din vård och hägnad
oss alla, stora, små,
och låt i frid oss åter
till nattens vila gå.

Text: Lina Sandell 1860 (28 år), 1865, ngt bearb.

Musik: Svensk folkmelodi