1. Låt mej få höra om Jesus, skriv i mitt hjärta vart ord! Sjung för mej sången så dyrbar, skönaste sång på vår jord, sången som änglar i natten sjöngo för herdar en gång: Ära ske Gud i det höga, frihet från bojornas tvång! Låt mej få höra om Jesus, skriv i mitt hjärta vart ord! Sjung för mej sången så dyrbar, skönaste sång på vår jord.
2. Säg mej det åter och åter hur på vår jord han gick kring frestad, föraktad och ringa, ägande själv ingenting. Synderna mina dem bar han, smärtorna tog han på sej, redo att hela och hjälpa, redo att uppoffra sej. Låt mej få höra om Jesus...
3. Låt mej få höra om korset, kvalen och smärtan han led. Visa mej graven i berget, där man hans kropp lade ned. O, vilket under av kärlek! Det var för mej som han dog, det var för mej som han uppstod. Herre, min Gud, det är nog! Låt mig få höra om Jesus...
vad du har gjort för mig, vad nåd du städs mig skänker, jag får ju allt av dig, då blir jag hjärtligt glader, då lockas lovet fram: jag tackar dig, min Fader, jag tackar dig, Guds Lamm.
2. Du döden för mig smakat, du mina synder bar, och över mig du vakat i alla mina dar. Vad hade av mig blivit om du ej handlat så? Om du ej nåd mig givit jag måst i döden gå.
3. Nu är jag redan salig och går till himmelen. Jag njuter fröjd otalig i Gud, min bäste vän. Han själv skall mig bevara, hans nåd är alltid ny, och hotar någon fara till honom får jag fly.
4. O, skulle jag då sörja som har en sådan Gud? Nej, hellre må jag börja att höja lovets ljud. Ja, Herren vill jag prisa: hans nåd och trofasthet skall bli min nya visa uti all evighet.
*1. Lov, ära och pris, dig, vår Fader och vän, som alltid oss älskat och älskar oss än. Halleluja, din är äran, halleluja, amen! Halleluja, din är äran, Herre, väck oss igen!
*2. Lov, ära och pris, dig, Guds heliga Lamm, som bar våra synder på korsträdets stam. Halleluja, din är äran...
*3. Lov, ära och pris, dig, vår Hjälpare god, som vittnar om Jesu försonande blod! Halleluja, din är äran...
*4. Ja, väck oss igen,
med din kärlek oss tänd, så att var och en av oss till någon blir sänd. Halleluja, din är äran...
Text: William P Mackay 1863 (24 år), övers. Jonas Stadling 1880 (33 år), ngt bearb.